Romsdalseggen

Den klassiska Romsdalseggen, en av de finaste turerna jag hittills gjort i min korta vandringskarriär. Fantastiska vyer varvat med några spännande passager och spektakulära kamvandringar. Här kan du läsa om hur vi tog oss genom de ca 11 kilomterarna från Venjesdalen tillbaka till Åndalsnes. 

Dagen började med en busstur från Åndalsnes upp till startpunkten. Vi hade bokat transport via Nor-Way Bussekspress. Det gick flera bussar i timmen så det var inga problem att komma med, trots att det var årets finaste dag. 

Upp genom skogen och ut på fjället. Här avverkades majoriteten av alla höjdmeter. Tack och lov så fanns det en del bäckar att släcka törsten i på vägen. 

Varm och i medioker dagsform. 

Här fick vi syn på Halsaskaret för första gången. Det första partiet som verkade lite spännande baserat på andra turbeskrivningar. 

Sista biten upp mot platån gick det att gå lite var som helst. Men jag upplevde att det var behagligast (och minst brant) att följa ledmarkeringarna. 

Blånebba och Store Venjetinden.

Börjar närma oss Halsaskaret och kammen upp mot Mjølvafjellet, turens högsta punkt.

På vissa ställen där det var lite vanskligt fanns det kedjor till hjälp.

Gänget framför oss tar sig förbi det brantaste partiet.

Äntligen vår tur. Här fick man ta sig upp med hjälp av kedjor. Mot slutet var man tvungen att göra ett högt kliv samtidigt som det var ganska exponerat. Tungan rätt i mun trots att det “bara” var en vandringsled. 

Fin kamvandring bort mot toppen av Mjølvafjellet.

Några fler lite mer spännande passager efter vägen.

Självaste Romsdalseggen uppenbarar sig. Här var det bara fin vandring längs kammen, aldrig riktigt exponerat. 

Nu var det roliga över. Bara 700 höjdmeter av stentrappa och skogsstig kvar till bilen. 

Efter ett snabbt proviantstopp på Eggen började vi ta oss nedåt.